varför ska allt vara så komplicerat ibland? När man tror att det för en gång skull ska gå smärtfritt, gör det allt annat än det. Kanske bara för att man hoppas för mycket? Jag försöker inte tänka längre, tar saker som det kommer, har märkt att man då inte har några förhoppningar eller krav. Jag har blivit hårdhudad på det senaste, blir inte lika lätt ledsen över saker, kärlek, ord. Saker sägs och händer av en anledning. Kanske existerar öde. Kanske är det påhittat för gladare miner. Fungerar gör det oavsett.